Välja i valet söndagen den 13:e sept, 2026
Jag har röstat i varenda val jag har haft möjligheten till… men inte partipolitiskt till riksdagen varje gång. Varit en politisk sökare ur många vinklar både medvetet och omedvetet… precis som jag är sökare/utforskare av allt annat i livet. I det hem jag växte upp i, med en ton av övre arbetarklass var, Olof Palme husgud och min far en köksbordsaktivist av stora mått. Jag har fått veta hur allt hänger ihop och röstade därför på moderaterna i mitt första val. Inte för att jag hade helt klart för mig vad de stod för och säkert inte heller för att jag ville skapa en bättre värld utan för att jag ville göra en stor och viktig revolution i mitt eget liv där den enda sanningen dittills kommit ifrån ett vänsterorienterat politiskt perspektiv. Skall också sägas att det inte var ett riktigt val utan Gymnasievalet på Naturvetenskapligt och Tekniskt Gymnnsie jag gick i då.
Sen började jag tjäna pengar. Jag minns så väl glädjen när jag betalade skatt första gången. Jag var genuint stolt över över att vara svensk och bo i ett land som funkar så bra och som jag själv också både fått skola, sjukvård, fritidsgårdar, musikskola och idrottsrörelsen av. Det kändes såå fint att jag nu var stor nog att bidra till allt detta fantastiska.
Åren gick och vid varje val försökte jag matcha mina mer och mer tvivelaktiga och inte så positiva erfarenheter av att vara svensk i det svenska systemet med de möjligheter till förändring de politiska partierna erbjöd. I och med att jag betade av Moderaterna redan i första valet har jag av olika anledningar sedan dess röstat på alla partier (innan SD fanns) som varit möjliga att rösta på. Något som säkert lika mycket berättar om en ung människas sökande efter det som är rätt som ett samhällssystem under stor och förvirrande förändring.
Så hände något när folkomröstningen om Euron kom. (Har inte något att göra med att det var just det valet). Jag stod mitt i vallokalen med mitt ”nej-kort” och kände mig plötsligt djupt dum inför mig själv. Inte alls för att jag tänkte att det inte var rätt att rösta. Nej, därför att glappet mellan det jag vid den tiden i livet funnit var vad jag ville för mig, de jag älskar och världen och det som det rådande systemet står för, är så sjukt stort. Det kändes helt enkelt meningslöst för mig att vara en del av det som där och då kändes som en cirkus som inte hade något med mig att göra. Jo, jag lade min nej-röst i valurnan men har aldrig röstat i en vallokal, i ett riksdagsval eller av rikstagen anmodat val igen efter det.
Varje val sedan dess har jag ägnat en dag eller två till att känna in vad jag önskar och på riktigt tror på. Jag skriver ett brev till universum, gör en vacker ceremoni och överlämnar det sedan som en bön. Jag tänker på den unga tjejen som var så stolt över att betala skatt och hur glad hon var när hon röstade första gången. Hon som en kort tid var på kassör och ordförande i SSU på den lilla orten jag bodde. Hon som brydde sig såå djupt och hade tillit till att det som vuxenvärlden som gått före henne måste vara något väl beprövat och på riktigt tryggt. Det var ju demokratiskt och gav space till alla människor att bidra med sin syn på verkligheten. Känner en djup sorg över att det inte på riktigt finns något för mig idag att rösta på. Jag mena ett parti som genuint står för det jag längtar efter att få leva och som har hållbara planer och lösningar för att det skall bli möjligt. Nej, det är så… glappet känns för stort.
Efter sommarens resa genom Sverige har ändå något vaknat i mig. Nu har jag med egna ögon och kropp sett och upplevt hur illa det är med skogarna, vattendragen och markerna på riktigt. Det finns snart inte mer natur att exploatera och det känns djupt, överjävligt, oacceptabelt. Kanske skall jag ändå rösta på något parti som vill något för naturen tänkte jag varsamt och började utforska. Å ja…hm… jag ser att det finns villighet men i min värld alldeles för kompromissade alternativ. Så när jag känner in det hela som beslutsunderlag för att välja i riksdagsvalet eller inte är tyvärr glappet fortfarande för stort mellan det och mig.
Det skulle krävas ett genuint kall från min själ att gå in och vara aktivt engagerad med allt jag har för att brygga över glappet och för mig att vara sann mot mig själv i kontexten. Om jag varit såhär klar i längtan efter ett liv där alla människor är fria och lever i genuin harmoni med naturen när jag var 20 år hade det nog varit en annan sak. Det enda jag känner är verkligt för mig nästa vecka är fortsätta göra min vision-quest för den värld jag vill lämna till mina barnbarn. Och sedan be för att det genom alla er som känner kallet att påverka systemet inifrån, tiden och naturens själv kommer finnas partier att rösta på som på riktigt vill vår organiska verklighet när barnbarnen skall gå till vallokalerna.
Jag fortsätter använda min tid och engagemang på att utforska naturens lagar och principer. Att minnas och skriva om vår ursprungliga relation till det naturliga systemet - naturen. Det känns mer värdefullt för helheten. Vem vet det kan kanske till och med kan bli ett bidrag till idéer och insikter om hur vi så småningom kan byta ut en materiell tillväxtekonomi mot en ekonomi och ett samhälle byggt på kvalitativ-, regenerativ- och inre tillväxt.
Jag tror mycket på att väcka minnet om den levande kopplingen mellan oss och naturen. Där finns all guidning och information som är helt avgörande för om vi har en framtid alls eller inte. Jag tro också mer på naturens lagar, normer och principer än de som vi byggt vårt samhällssystem på idag. Därför kommer jag rösta på det i dig och mig som vill minnas, minns och vill leva och skapa vårt samhälle utifrån dem istället för den basen vi står på nu.
Å jag tror att naturens krafter, lagar och principer håller igenom faser av historiska passager där andra lagar och regler försökt att ersätta det som är orubbligt i längden - naturen själv och den organiska processen som styrs av samma krafter och rytmer som den alltid gjort. I det perspektivet känns min röst på naturen i och runt oss mer hållbar än vilken röst som helst jag skulle lägga in i riksdags valet i Sverige 2026. Därför är min känsla att framtiden är både trygg och hel… allt annat är övergående tillstånd och faser. Passager in i en djupare verklighet som är den jag röstar på istället.
