En nomads dagbok - Första skogen till rekning

Utsikt från en tänkt lägerplats

Sedan några dagar är jag och Raven Heart (bilen) i Delsbo, Hälsingland å det är så magiskt.

Strax efter krocken förra året på väg till Idre, när det vart tydligt att jag av olika anledningar inte kunde flytta dit, blev jag kontaktad av en kvinna som äger skog i Hälsingland. Så vackert dök hon upp och erbjöd mig att utforska om hennes skog kan vara något för min fortsatta resa i det vilda.

För att göra en mycket lång historia (som ni ju kan ta del av på Facebook - Gita Minou och delvis på Instagram, kort; igår var jag i skogen.

Jag var så nervös när jag lämnade den lilla, fina campingplatsen vid Stömnesjön och reste mot magiska skogen. Som att åka på dejt liksom. Hur kommer det kännas? Det först intrycket kan jag gå på det eller är det mer till det? Kommer det öppnas nya oväntade dörrar eller helt stänga en önskan och ett hopp om att letandet kommer vara över efter den här dagen?

Under vintern har jag haft många fina samtal och videomöten med Linnea Larsson som äger marken. Det tog inte lång tid innan jag förstod att bättre markägare att relatera till under äventyrets gång går inte att få. Så snälla livet låt det öppna sig en plats där i hennes skog som är verklig att bygga ett nytt läger på.

Efter flera timmars vandrande, sittande, badande och drickande av vildvatten i sjön, sovande på marken och djupt, djupt inkännande kan jag dock fortfarande inte säga något helt tydligt. Det jag vet är att platsen som vi pratat om inte kommer att funka. Det är för oländig terräng upp till en hög höjd och för långt till vatten. Kombinationen är inte hanterbar i en vildmarks vardag.

Men efter jag varit i Göteborg om några veckor kommer jag åka tillbaka hit. Då möts vi igen för att reka andra delar av marken. Det är helt enkelt för mycket som stämmer runtomkring för att bara avfärda den här möjligheten. Kontakten med Linnea, Delsbo/Järvsö trakten är magisk och jag känner mig galet hemma här. Det verkar också som jag klickar in i en ovanlig synkronicitet med människor och tillfälligheter som inte går att förbise.

Vad tror du pågår?