Jämtland - En resa i djupare klarhet om drömmen jag bär
Direkt fortsättning från förra uppdateringen i En Nomads Dagbok
Så kom jag då till Ösjö på Ammerön i Bräcke kommun i Jämtland. En otrolig fin plats på den största ön i Revsundsjöns sjösystem i sydöstra delen av landskapet. En ö i en sjö som har en sjö (med även den en liten ö) mitt på sig men också ett berg som är det högsta berg i Sverige som finns på en ö. Det är så mycket magi och skönhet i den här kombinationen av sjöar, öar och berg hopknåpade som en rysk docka. Inte direkt ett område som man åker till då det troligen ligger för nära, det (i min mening) vackraste vi har i vårt land, fjällområdet i västra Jämtland. Men säkert hade vi gjort det om det legat nån annan stans i landet för det är såå vackert och håller mycket bra fiske, skogsvandring och paddling.
Familjens gård på Ammerön
Jag mötte Linda och hennes underbart coola familj och vi hade en hel vecka av fina möten, vackra promenader i markerna, tankar om både livet i alla möjliga dimensioner och en möjlig framtid för mig på Ammerön halvvägs upp på berget. Jag sov i skogen på olika platser och kände hur djupt energierna vibrerade i harmoni med min kropp. Har inte slappnat av så mycket sovandes på marken sen jag bodde hemma i skogen i Järna i min Lávvu.
Linda
Jag grät och skrattade mycket. Mest av lättnad. Bland annat för att det, mitt bland alla skogsplantage och kalhyggen i norra Sverige, är möjligt hitta en liten oas av, om inte riktig gammel- eller naturskog så i alla fall vacker, vilsam och återhämtad mark som vibrerar harmoni trots allt. Det gav mig tillbaka hoppet att ändå få till en liten plätt på jorden att vila in i trots att alla våra stora naturliga skogar är borta och det nästan inte finns någon vildmark kvar… förutom de nationalparker och naturreservat som till stor del och än så länge är orörda. Men där får vi ju heller inte slå oss ner och bo.
Utsikt från en av de möjliga platserna för ett vinterläger
Så mycket vackert och fantastiks skedde dessa dagar och ett helt pussel lades på plats som var fullt möjligt att genomföra. Men som alltid när jag skall ta beslut behöver jag backa ur fältet och låta all information gå i vågor genom det som är jag för att klarheten till slut skall visa det som är verkligt. Att helt enkelt vänta in platsen där alla koordinater möts och där det gnistrar en diamant som visar sig vara här och nu på riktigt. Jag fick låna en liten jaktstuga på andra sidan sjön några dagar, skrev, promenerade i skogen, badade i sjön och lät klarheten så födas fram.
Den gulliga lilla jaktstugan på andra sidan sjön blev en fin retreatkoja att tänka över alltihopa i.
Detta visade sig…
En av omständigheterna för att alltihop skulle hänga ihop på platsen för oss alla var att jag innan 1 sept skulle ha fått upp ett helt vinterläger då det endast var dessa två veckor jag skulle kunna få hjälp att genomföra projektet uppe på berget. Jamen visst tänkte jag. Det är ju bara att sätta sig i bilen, åka till västkusten och hämta min lilla tipi, vinterdäcken och all annan vinterutrustning. Men här började så en magisk resa inombords. Ett djupt klargörande runt mina ekonomiska val, fysiska och mentala resurser in i nuet och förtydligande av/nytt perspektiv på drömmen jag försöker förverkliga. Kommer dela mer ingående om det efter hand då det är såå vackert och djupt förlösande för mig på många sätt.
Den korta versionen där och då var i alla fall att jag inte hade resurserna. Det vill säga tiden relativt pengarna och kraften i kroppen inte matchade. Drömmen visade mer av sitt ansikte och jag insåg att jag behöver ta med ett långt/längre perspektiv när jag väljer plats att på riktigt landa för många år framöver.
Så vad behöver jag då just nu?
Jag tittade med nakna ögon på allt som hänt sedan jag krockade förra året. Då jag hamnade i Småland istället för i fjällen i Dalarna. Såg att rytmen i självläkande rörelse på hela situationen inte är att landa på en permanent plats just nu. Det har inte ens blivit helt klart vad den platsen måste bestå av. Det jag behöver för den här vintern är istället ett space att sova ute och samtidigt ha riktigt nära till el och täckning att skriva, jobba och i den mån det sker ha möjlighet att ta emot klienter för kortare eller längre äventyr. Också i fler detaljer tänka igenom och planera hela äventyret som drömmen innehåller. Kommer också dela mer av detta efter hand.
Det var fantastiskt att prata, vara med och på djupet möta Linda på Ammerön. Har aldrig haft en så naken och vilsam kommunikation om möjligheter och verklighet med en person jag bara känt i dagar tidigare. Vi möttes sårbart och så berörande när allt föll på plats. På en plats där vi också fick se var det faktiskt inte synkade med deras liv och mitt precis just nu. Har dock fått en vän för livet och en vacker famn att komma till till våren eller tidig höst nästa år om det visar sig att vi klickar in i varandras faser bättre då.
Jag lämnade Jämtland med tårar nerför kinderna, ett mjukt, verkligt, hoppfullt och sorgset hjärta och en något klarare bild av vad jag egentligen håller på med.
Tusen tack fina, fina Linda med familj och vackra Ösjö i Bräcke kommun. På återseende…
Sen bar det av till Edsele i Ångermanland.
Berättar vidare någon av de närmaste dagarna så häng kvar.